fredag 25 november 2011

A whole lot of nothing...

Vad händer? Ja va händer med eder Onkel egentligen? Ja ingenting om ni frågar snällt. Vädret är grått och trist (vilket jag gillar så länge det inte blir någon snö), livet går på tomgång, det går sisådär för Färjestad, Arsenal går i och för sig bra och livet går liksom på tomgång (vänta lite nu, har jag inte redan sagt det?). Det är liksom lite så, att livet går på tomgång, för det händer inte speciellt mycket för tillfället och det känns bara som man jobbar hela tiden. Jag följer ju i och för sig en massa tv-serier och så är det ju ishockey och fotboll på tv som jag följer så det blir ju en hel del tidsfördriv i tv-soffan. Sen har jag ju skrivit en hel del skivrecensioner som ni säkert har sett så det och skivlyssnandet har ju tagit lite tid från bloggandet. Men allt är ju inte grått och trist. Förra helgen var jag ju tillexempel på Lenas 40-årskalas och det var både välbehövligt och skitkul. Välbehövligt för att jag behövde komma ut och träffa folk och skitkul för att det var, ja, skitkul helt enkelt. Jag träffade massa människor som jag aldrig träffat tidigare samt en massa människor som jag har träffat tidigare. God mat, bra musik (delvis i alla fall) och härliga samtalsämnen gjorde kvällen till en höjdare. Så trots att jag var trött dagen efter så kände jag att jag fått ny energi inför kommande vecka och den veckan (som är denna veckan) avslutas med 75-årsjubileumsfest för företaget jag jobbar på samt Rogerts 40-årsfest imorgon! Ikväll skall vi till Parkhallen för lite festiviteter men jag tar det nog ganska lugnt för det är i morgon som det stora sjöslaget äger rum. Tror Rogerts fest kan bli en riktig höjdare den också.

Hur som helst så är bloggen ganska beige just nu och i sanningens namn; hur jävla häftigt är det att blogga egentligen? Visst är det kul att dela med sig av lite bilder från olika fester men som jag sagt tidigare så ligger bilderna från Headbangers Open Air på bloggservern men jag får aldrig tummen ur att lägga ut dom till er och på Lenas fest var kameran med men inte ett enda kort togs. Nåväl, vi får la se hur framtiden ter sig och om jag kommer igång att blogga på allvar igen. Nu ligger allt fokus på att snickra ihop en årsbästalista över 2011 och det går ruskigt segt. Jag funderar på att gör en lista med rockalbum och en med metalplattor. Men vart placerar man tillexempel Saxon? Visst är det heavy metal dom spelar men samtidigt är det ju rock’n’roll i grund och botten. Ser man till rocklistan så är ju Saxon för hårda i jämförelse med de andra artisterna så som Foo FightersWarren Haynes och Joe Bonamassa medan Saxon känns något för snällt för att konkurrera med Vallenfyre, Crowbar och Krisiun på metallistan tillexempel. Men så tänkte jag att jag gör en enda lista som jag alltid har gjort men i år känns toppskiktet så jämt så det betyder att jag måste avgöra vilket album som är bäst från en massa olika genrer. Hur avgör man vilken skiva som är bäst mellan Joe Bonamassas själsfyllda bluesrock och Vallenfyers brutala dödsmetall? Det går ju inte, man måste ju vara i två helt olika sinnestämningar när man lyssnar på dom skivorna! Jag har nog aldrig känt mig så splittrad inför en årsbästalista som jag gör i år. När jag hade funderat på listan en vecka så hann jag idiotförklara mig själv tre gånger. Men, men, jag skall väl få ihop något tillslut men det tar både tid och kraft som vanligt.

Nej, nu skall jag lyssna på lite 80-tals ZZ Top och piffa till mig innan det är dags att bege sig till stan och parken. Varför just 80-tal undrar ni? Jo någon jävla fjompa har ju kommit på att vi skall ha 80-talstema på jubileumsfesten och man skall klä ut sig om man känner för det. Jag som aldrig har gått på en maskerad i hela mitt liv då jag hatar att klä ut mig kommer inte att spöka ut mig denna gång men lyssnar jag på lite 80-talsmusik (det kom inte så mycket bra men lite finns det ju) så känns det bra för min del i alla fall. Nej, fan, dags att sluta logga och blogga ut…eller nått.

Skål!

/Onkel D

Now Playing: ZZ Top - Got Me Under Pressure

fredag 11 november 2011

It's so cold...



Nej som tur är så är det inte så kallt ännu men så springer man på den här musikvideon (tacka Beavis & Butt-Head för det) och ens musikhjärta fryser till is. Ärligt talat, när man hör sådant här så slår det en att det inte är så konstigt att människor dödar varandra utan anledningi dagar som dessa...

/Onkel D