Shoot me in the back...

Jaha, här sitter man. Eller ligger kanske rättare sagt. Eller mer ligger/står/sitter/plågas i någon form av ställning. Ryggen har nämligen gått rent åt helvete! Det gick till på ett så jävla dumt sätt så jag vill inte ens berätta för er hur det gick till! Det värsta är att jag har varit med om detta förut och jag vet att om inte min kiropraktor får lägga händerna på min rygg så går det inte över. Jag hoppas dock kunna repa så pass mycket mod och skaffa mig tillräckligt mycket råg för att kunna ta mig ner till Göteborg och Musikens Hus Goes Progressive imorgon. Men just nu ser det mörkt ut men jag blev i alla fall lite gladare av att se att AC/DC är på gång med ett livealbum, Def Leppard skall också släppa ett sådant album och tydligen så håller Jeff Beck och Rod Stewart på att skapa musik ihop igen. Vågar man hoppas på en ny "Truth" eller en "Beck-Ola"? Tyvärr kommer man ju ner på marken (ja dit är det inte så långt från min pinande position på soffan, jag ligger ner och skriver detta) när man ser att Rhino Bucket kommer till Sweden Rock Festival i sommar. Varför bokas helt plötsligt alla coola rockband när inte jag skall dit? Piss, balle, hor, kuk, kamel, helvete...ja något sådant har man rätt att säga i fall som dessa.

Men jag kan ju i alla fall se fram emot söndagens stora grej som är finalen i Carling Cup! Ja, engelska ligacupen alltså. Arsenal möter Birmingham på Wembley och vi har alltså äntligen en chans att vinna något, vilket vi inte har haft på evigheter känns det som. Men det ser mörkt ut. Visst, Arsenal slog ju Barcelona men efter det fick vi oavgjort i FA-cupen mot Leyton Orient och sen blev det en knapp seger mot Stoke i ligan senast. Dessutom har vi lirare som Fabregas, Walcott, Van Persie och så vidare på skadelistan. Hur fan lyckas Arsenal få sina spelare skadade flera gånger år ut och år in? Det är för mig oförklarligt, lika oförklarligt som varför inte Arsenal ser till att handla in tillräckligt bra backup-spelare för att klara av sådana här situationer. Klubben är ju trots allt en av de rikaste i Europa. Nåväl, med lite tur kanske man får jubla på söndag trots allt.

Men innan dess är det toppmatch i hockeyns elitserie. Om jag inte lyckas ta mig ur denna Quasimodo-ställning och ta mig till Göteborg så kan jag ju alltid se mitt kära Färjestad ta sig an HV71 som vi haft otroligt svårt för de sista åren. Det balla är att om vi vinner där så finns det en kalaschans till att ta hem hela serien för vi skall även möta serieledarna Skellefteå innan serien är färdigspelad och slutspelet tar vid. Men även Färjestad har hela säsongen lidit av massa skador på tungt tongivande spelare. Snubbar som Sanny Lindström, Alexander Salak och Dick Axelsson ersätter man inte speciellt lätt. Som tur är verkar ju laget visa en oerhörd moral när många spelare är borta och med en hjälte som Emil Kåberg som tar sitt ansvar och lirar back med en jävla pondus så kan man inte misslyckas. Kan det räcka hela vägen till guld i år? Ja vi FBK:are förväntar oss inget mindre men så länge spelarna fortsätter att gå sönder så ser det mörkt ut i längden.

Ja det ser fan inte speciellt ljust ut för mig heller. Känner mig ungefär som Thomas Fogdö när han körde in i det där jävla trädet, eller var det en sten? Skit samma´, ont gör det i alla fall... Åt helvete alltså...

Nej nu får det bli lite Alien på TV innan jag försöker somna...

/Onkel D

Wasting light...

Ja slösa med ljus, i detta fall dagsljus, är fan inget man gör nu för tiden. Visst fan har det börjat ljusna lite på morgonen men annars är det fan mörkt och jävligt hela tiden. Kallt som fan är det också! Jag har fan varit helt under isen denna veckan där av dåligt med uppdateringar här på bloggen men nu har jag lite goa nyheter att bjuda er på. Först och främst så kommer här omslaget till nya Foo Fighters-plattan "Wasting Light" som ni kan se här ovan. Dessutom, om ni klickar på omslaget, så hamnar ni på en sida där man kan höra en ny låt från skivan. "Rope" som den heter låter helt klart mer som Foo Fighters än "White Limo" men den var lite svår att ta in. Jag tror dock att den kommer öppna upp sig för det känns som den badar i genialiska Grohl-melodier! Sen tycker jag alla skall surfa in på Sony Musics hemsida och tävla om biljetter till Foo Fighters specialgig på Nalen i Stockholm den 4e mars och om ni vinner så måste ni ta med mig för jag är inte bara världens bästa sällskap utan jag är även jävligt värd det helt enkelt...

Sen får ni inte glömma att precis som eder Onkel besöka Göteborg och Musikens Hus Goes Progressive som Göteborgs Artrockförening arrangerar nu på lördag. Tyvärr kommer inte Lone Star Retractor att spela men Darxtar, Hasse Fröberg & Musical Companion och Wasa Express kommer alla med säkerhet bjuda på fantastisk musik hela kvällen. Om ni ser mig så kom gärna fram och hälsa, det kan ni vara värda tycker jag...

Men varför skriver du inget om nya The Haunted-plattan för Onkel? Jo för jag vet ju fan inte om den är bra ännu trots en ansenlig mängd lyssningar. Det är ju fan inte The Haunted längre!

Nej nu får det vara nog, orkar fan inte skriva mer just nu...

/Onkel D

Now Playing: Foo Fighters - Rope

House of pain...

Så var det då nystädat och fint och man får äntligen sätta sig ner i soffan med en välförtjänt pilsner efter veckans slit. Spotify åker på och man försöker koppla bort den grå vardagen som man kämpar sig igenom just nu. Men som tur är har man oerhört goda vänner man kan tråka med sina problem och imorgon är det Jukkas tur att få sig en dos! Han kommer ut och umgås lite med mig och jävlar vad jag ser fram emot det! Fatta att detta kommer bli en jävligt manlig kväll! Vi skall dricka pilsner och lyssna/titta på rock’n’roll tills öronen och ögonen blöder! Jag tror att det kommer bli en så jävla manlig kväll så jag har i förebyggande syfte plastat in hela lägenheten, hyrt in ett tjog strippor som skall stå i ett hörn, hela badkaret är fyllt med ister och alla stålinstrument är rengjorda. Dessutom har jag laddat upp med eldkastare, ninjasvärd och maskingevär om det inte skulle bli manligt nog. Riktiga män gör saker tillsammans som Kapten Klänning på brandstationen skulle ha uttryckt det.

Men nu så blir det först att kolla in första kvartsfinalen i På Spåret, Sveriges just nu bästa program. Tyvärr gick ju inte mina andrahands favoriter Adam Alsing och Ebba Blitz vidare. Ebba är ju trevlig att titta på och Adam är ju trevlig att lyssna på. Prata med också för den delen. Jag träffade faktiskt Adam Alsing på Globen en gång när vårat gemensamma favoritlag Färjestad mötte Toronto Maple Leafs i en träningsmatch. Jag skulle ta en burgare och ett par bira innan matchen och det var fullt vid alla bord utom hans så jag och mina vänner ställde oss där och det visade sig att han var lika trevlig som han ser ut. Sen är ju färjestadfans generellt jävligt trevliga så det var ju inte så konstigt i och för sig.

Matchen gick väl sådär. Toronto vann med 5-0. Men med tanke på att dom var i inledningsfasen av NHL-säsongen med massa spelare som slogs om en plats i truppen så gjorde Färjestad jävligt bra ifrån sig. Det var fullt ös på båda lagen som verkligen gick in för att vinna. Det roliga var ju att jag fick se Mats Sundin i aktion för första och enda gången. Det betyder att jag har sett tre av Sveriges genom tidernas största hockeyspelare live. Håkan Loob räknas inte, han är i en division för sig, där inte ens Wayne Gretzky har en chans att ta sig in. Visst finns det många klassiska svenska hockeyhjältar som Börje Salming, Uffe Sterner och så vidare men det finns en anledning till att just trion Sundin, Peter Forsberg och Nicklas Lidström var ledande i den så kallade ”Gyllene generationen”. Sundin vann tyvärr aldrig Stanley Cup men var trots allt lagkapten i Toronto, ett jobb som kan vara ett av de mest prestigefyllda jobben i hockeyvärlden. Forsbergs meriter är ju överflödiga. Synd bara att hans fot skulle krångla så mycket det sista för jag tror att han hade kunnat dominera i NHL än idag om bara foten varit hel. Sen får man ju lägga till det att han spelade i NHL när domarna tillät backarna göra lite vad dom ville med forwards. Idag är ju nolltolerans tillämpad och stjärnorna får mer utrymme.
Även Lidströms meriter är ju överlödiga. Efter nitton år i Detroit så är han fortfarande deras viktigaste spelar och än en gång aktuell för att få priset som NHLs bästa back. Han är fan inte stor till kroppen men han är fan ostoppbar ändå. Det bästa är ju att han är sist in i sarghörnan men han är fan först ut med pucken.

Men vart såg du då dessa hjältar Onkel? Jo Sudden såg jag ju i Globen som sagt men de andra är lite mer suddigt även om jag vet att de var på isen. Lidas lirade i Tre Kronor i någon träningsmatch mot Ryssland i Scandinavium innan något VM. 1-1 har jag för mig att matchen slutade och den var skittråkig. Lagen möttes dagen innan i Stockholm och då var urladdningen från båda lagen total så det var ju självklart att matchen som vi såg skulle bli seg. Jag kommer inte ihåg hur Lidas lirade men jag kan tänka mig att han var säkerheten själv som vanligt. Matchen med Foppa minns jag knappt heller för det var en slutspelsmatch mellan Frölunda och MoDo i Scandinavium. Grejen var den att vi hade platser så vi hade resultattavlan bakom oss så jag fick ju vrida nacken ur led för att se hur det gick för Färjestad! Snacka om att få nackspärr! Vid ett tillfälle, när Färjestad kvitterade eller tog ledningen (kommer inte ihåg vilket) och resultatet kom upp på tavlan så ställer jag mig upp och jublar. Problemet var bara att spelet på planen var avblåst och det var så där läskigt tyst som det kan bli i en stor lokal med massa människor i. Det kändes som om 11.000 pers satt och stirrade på mig där jag stod med armarna i vädret. Anledningen till att vi var i Scandinavium är ju att farsan är frölundait och jag hade aldrig sett en slutspelsmatch i Elitserien live tidigare.

Det har dock hänt mig en gång tidigare att jag har skrikit rätt ut i en hockeyarena samtidigt som det blev så där läskigt tyst. Det var i Färjestads Ishall (alltså innan den byggdes om till Löfbergs Lila Arena), jag satt ungefär vid mittlinjen tre rader upp och Sveriges sämsta domare, Christer Lärking, dömde. Han var fullständigt oduglig och blåste vid ett tillfälle av helt horribelt fel. Då gled han sakta förbi där vi satt och jag ställer mig upp och gastar ut några väl valda ord (det går inte ens att återge det här på bloggen för så väl valda var orden). Det ekar i hela hallen, alla tycks stirra på mig och då menar jag inte bara publiken utan även spelarna, ledarna och naturligtvis Lärking. Då skämdes jag faktiskt lite. Men det var han värd den sopan! Lärking borde fan få rött kort bara han närmar sig en ishockeyhall.

Gudarn’s, snacka om att komma ifrån ämnet! Fast hockey kan man ju aldrig prata för mycket om, ja förutom gårdagens tragiskt trista match mellan Timrå och Färjestad som vi förlorade. Båda lagen skulle fan ha fått tre minuspoäng så dåligt var det. Då var det bättre i onsdags när Arsenal lirade fotboll! Ja jävlar va skönt att vi vände och vann mot Barcelona i Campions League! Första halvlek spelade Arsenal ett skitbra tätt försvar (förutom målet i och för sig, samtliga försvarare koncentrerade sig på Leo Messi och glömde att den där David Villa kan ju faktiskt spela fotboll han också) medan Barca lirade bländande fotboll. Sen i andra halvlek försökte Arsenal spela lite rakare och kom fram lite lättare i anfall och när väl Arsène Wenger för en gång skull visade prov på sin genialitet och bytte ut Axel Song mot Andrei Arshavin som tog Samir Nasris plats på vänsterkanten medan Nasri flyttade in på Songs plats så började det hända grejer. Helt plötsligt blev Arsenals mittfält mer spelande och mötte på så sätt Barcelona med samma mynt och det gick ju vägen! Robin van Persie lyckades krångla in en boll från en svår vinkel tack vare att målvakten Victor Valdés tjuvade och trodde att det skulle komma ett inlägg och sen lyckades Nasri kontra och passa Arshavin som snyggt skottade in bollen! Kung Arshavin! Nu måste Arsenal lyckas lika bra nere i Barcelona också men även om det skulle gå åt helvete där nere så är jag nöjd ändå för nu har äntligen Arsenal slagit Barca en gång!

Snacka om att komma ifrån ämnet igen! Vad var ämnet jag pratade om? Fan vet. Men jag vet i alla att det ikväll blir en Spotify-fredag där många nya härliga artister och band kommer att upptäckas. Lounge-listan lär få några nya härliga tillskott. Eller så blir det så att man fastnar på gamla bekanta. Jag tror nog mer på det sistnämnda för jag har lyssnat på allt för mycket nytt och obekant den sista tiden. Visst är det trevligt att få höra nya plattor med band som Crowbar, The Haunted, Three Seasons och så vidare men ibland måste man gå tillbaka till rötterna och det som en gång i tiden startade ens musikintresse. Det finns en viss befrielse med att lyssna på musik man kan utantill, man behöver inte koncentrera sig utan det räcker bara att flyta med och njuta.

Ja just det ja, det var ju På Spåret nu ju! Vart är vi på väg då? Åt helvete så klart!

Skål!

/Onkel D

Now Playing: Slash & Myles Kennedy – Communication Breakdown

Album of the year once again!

Ja så tog ju då omröstningen om 2010 års bästa musikalbum slut och det oerhört klena deltagandet av hela 18 personer bestämde att både Airbourne och Grand Magus har släppt den bästa skivan förra året. Men så kan vi ju inte ha det eller hur? Nej precis och då eder Onkel är en så storsint och generös människa så tar han helt enkelt sitt ansvar och bestämmer att han får en extra röst. Han är ju trots allt den person som har världens i särklass bästa musiksmak så han borde ju veta. Hmm, inte var dag man pratar om sig själv i tredje person...

Nåväl, här är då resultatet topp-3:

1. Airbourne – No Guts. No Glory
2. Grand Magus – Hammer of the North
3. Imperial State Electric - Imperial State Electric
3. Overkill – Ironbound

Nej nu skall jag städa lite innan elitserien drar igång igen med match mot Timrå för mitt kära Färjestad. Sen är det inte många dagar kvar innan det är dags för en helkväll med min kära vän Jukka! Det kommer bli mästerligt!

Ingen bild i detta inlägg tänker ni? Så sant, jag hade inte tänkt bjuda på det men så hittade jag denna bilden på mig och Zamora liggandes i datorn. Bilden är tagen i Erikas lägenhet när jag och Zamora slaggade där under Rockweekend festivalen för några år sedan... Kan ni se vem som är vem?


/Onkel D

Now Playing: Three Seasons - Too Many Choices

White limo video...

Så är då den efterlängtade första videon från nya Foo Fighters-plattan här! Jävlar vad slamrigt det är, jävlar vad Dave skriker och jävlar vilket ös det är! Och som om inte det vore nog så är ju Lemmy med också! Kort och gott en mästerlig video från Foo som vanligt!

/Onkel D

Now Playing: Foo Fighters - White Limo

Love will set you free...

Så har jag då fått bytt bränslepumpen på bilen och är med det dryga 1300kr fattigare. Kul. Inte. Men nödvändigt. Hur som helst så är det i alla fall nu gjort och jag kan istället njuta av Whitesnakes nya video "Love Will Set You Free". Det verkar vara en liten återgång till det klassiska 80-talet och det svänger finfint plus att Mr Coverdale är ju alltid lika snygg att vila ögonen på!

Nej, nu är det dags för de senaste avsnitten av The Simpsons, Family Guy, The Cleveland Show och Bobs Burgers. Snacka om cartoon madness!

/Onkel D

Boris the growler...

Efter en riktig skitdag med jobb och en bil som vägrade starta när jag skulle hem så känns det lite lättare nu när Arsenal vann enkelt med 2-0 mot Wolves, Tre Kronor ser ut att gå mot en säker seger mot ryssarna och så skadar det ju inte att ölen smakar bra.

Men det är inte det som detta inlägg skall handla, det var inte meningen att jag skulle skriva över huvudtaget egentligen, men det skall i alla fall handla lite kort om The Who! Jag har nämligen fått en rejäl Who-kick av senaste bluray-inköpet "The Who at Kliburn 1977" och sitter här nu och lyssnar igenom bandets plattor på Spotify. Då slår det mig; Var John Entwistle den första growlaren? Det kan fara så för i "Boris the Spider" från 1966 sjunger nämligen han jävligt härligt i refrängen. Döm själva av klippet här ovan...

Nej, det får fan räcka för idag...skål!

/Onkel D

Now Playing: The Who - Whiskey Man

Skivrec: Despite - Clenched

/Onkel D

Now Playing: The Haunted - Disappear

Skivrec: Crowbar - Sever the Wicked Hand

/Onkel D

Heavy metal pirates...

Som sagt så hängde jag på Erika och Peter till Växjö i lördags för att spana in Bullets releasefest för nya plattan och det blev ju festligt värre. I söndags fick jag i alla fall känslan av att jag drack liiite för mycket dagen innan men det är smällar man får ta för jag hade jävligt trevligt i alla fall.

Just nu är jag alldeles för trött för att orka ge er en djupare analys men å andra sidan var ni inte där så får nu skylla er själva. Men ni kan ju läsa min recension som ligger uppe på Artrock.se om ni klickar på konsertpostern ovanför och här nedanför kan ni se lite bilder...

Peter och Erika träffade Götz som kommit ändå från Tyskland för att festa.

Kvällen till ära såldes det Bullet-öl i baren.

Det var fan fullsatt i baren och det tog fan en timme att få sig en öl.

Sen lirade Bullet live så klart...

Extranumret bestod av lite 80-talspop innan...

...Bullets sångare slaktade keyboarden.

Innan vi åkte hem hann vi med att fiska lite i dammen...

/Onkel D

Now Playing: Crowbar - Protectors of the Shrine

Over the hills and far away...

Det har väl inte undgått någon att den magiska gitarristen Gary Moore har lämnat oss. Jag tänker inte orda för mycket om detta mer än att detta är oerhört tragiskt och ännu en stor musiker har checkat in för det stora giget i skyn. Hur som helst är jag väldigt glad att jag fick se honom i högform på Sweden Rock i sommras (bilden ovan är därifrån), En av de absolut bästa konserterna jag upplevt...

Vila i frid Gary...

/Onkel D

Now Playing: Gary More - Still Got the Blues

Metal kaoz...

I väntan på att min recension på Bullets konsert i Växjö skall komma upp på Artrock och på att jag skall orka skicka upp bildbevisen från kvällen här på bloggen så tycker jag ni tar tillfället i akt och kollar in den nya siten Metal Kaoz. Flera personer som ligger bakom sidan har en gång i tiden varit med och gjort Metal Temple till en av nätets mest välfyllda och detta är också sidan där vi förhoppningsvis kommer få ta del av Erikas härliga texter och snygga foton i framtiden.

Klicka bara på loggan för att hitta rätt...

/Onkel D

Now Playing: Crowbar - Liquid Sky and Cold Black Earth

Heavy metal dynamite...

Ja så är det då äntligen dags för lite konsert igen! Fan, jag har ju inte varit på konsert sedan Mountain i Göteborg! Ikväll bär det i alla fall av till de mörka skogarna i Småland och Växjö för att besöka Växjöparken och Bullets releasefest! Det kommer nog bli bra ös för Bullets anhängare är ju inte kända för gå i kyrkan på söndagar precis.
Nåväl, jag sitter här och laddar med hockey på TV (går åt helvete som vanligt), kall bira (Falcon smakar gott som vanligt) och Jeff Beck! Nej gitarrlegenden sitter tyvärr inte här i soffan med mig, fan vad kul det hade varit, nej jag får nöja mig med att lyssna i stereon på den gamle räven. Men varför lyssnar du inte på Bullet för då Onkel? Jo för av den enkla anledningen att jag har ägnat hela veckan åt att lyssna in mig och recensera Bullets senaste kanonplatta "Highway Pirates" så nu kan jag den utantill. Sen har det nu blivit klart att herr Beck kommer till favoritkrogen Trädgårn i Göteborg i sommar och jag skall dit! Detta betyder att det inte blir Metaltown i år för mig då Jeff Beck lirar samma helg. Varken Sweden Rock Festival eller Metaltown i år alltså? Ja Onkel verkar i mysteriska vägar som det gamla djungelordspråket lyder. Jag tror det blir skönt att köra några festivaler färre och istället sikta in mig på enstaka, magiska, konserter istället och förhoppningsvis har jag lite mer sug nästa sommar för om sanningen skall fram så är bland annat Sweden Rock löjligt bra i år men jag känner inte det där suget, den där kicken, att få åka ner till Blekinge. Men så har jag varit där 12 år i rad också.

Hur som helst så bär det snart av till Växjö bara Erika och Peter kommer och får lite mat i magen först. Tyvärr ser det mörkt ut med mobilbloggningen just nu så ni får nog hålla er till tåls tills jag orkar skicka upp bilder från kameran.

Skål mina vänner!!!!!!!!!!!!
/Onkel D

Now Playing: Jeff Beck - You Shook Me

Falling 'neath the heaven's sea...

The Crown är minsann inte blyga och hivar raskt ur sig en video till från senaste plattan. Inte världens mest avancerade sak, ett bildkollage, men en grym låt och fina bilder räcker ju långt...

Jag orkar fan inte skriva mer just nu, men jag skall till Växjö imorgon och Bullets releaseparty så med lite tur får ni ta del av lite livebloggning!!!

/Onkel D

Now Playing: Bullet - Back on the Road

Skivrec: Bullet - Highway Pirates

/Onkel D

Now Watching: Djurgården - Färjestad

Never better...

Ja ibland känns livet lite lättare att leva än andra dagar. Det är dagar då jag älskar att vara skivrecensent för hade jag inte varit det så hade jag inte redan nu kunnat avnjuta The Haunteds nya platta "Unseen"! Jag är så jävla lycklig så jag kan grina för fan! Tyvärr är ju sällan de MP3or som vi recensenter får av högsta kvalité men bara att få chansen att höra världens bästa band leverera nya mästerverk är ju helt förbannat jävla underbart! Jag har inte vågat mig på den första, ack så viktiga, lyssningen än men efter lite mat i magen och intagandet av en ultimat ställning i soffan så är det snart dags! Let the violence begin!

/Onkel D

Soon Playing: The Haunted - Unseen