Hockey madness…

Ja då var det äntligen dags för en ny ishockeysäsong! Livet vänder åter! Okay för att jag har sett några matcher i gruppspelet av European Trophy men jag är så utsvulten på hockey så jag satt igår och tittade på Frölunda mot Växjö, så jävla sugen är jag på hockey så jag sjunker så lågt. Men imorgon smäller det på allvar! Mitt älskade lag, de svenska mästarna, Färjestad BK äntrar isen i Löfbergs Lila Arena för att ta emot förra säsongens finalmotståndare Skellefteå AIK! Det kommer nog att bli tufft i år för även om vi på pappret ser minst lika starka ut som förra säsongen så är det nu tio år sedan ett lag lyckades försvara sin titel och frågan är om Elitserien på förhand någonsin sett jämnare ut? Men är det något lag som kan försvara en titel så är det ju mästerliga Färjestad! Hur som helst så tänkte jag ta en liten snabbgenomgång av A-lagstruppen. Inte för att jag tror att någon av mina trogna läsare bryr sig men har ni inte förstått storheten i Karlstads mästarlag så är det väl på tiden att ni börjar nu.

Vi (ja är man medlem i föreningen så kan man säga vi) blev ju av med några tunga namn som bland annat Alexander Salak, Mattias Sjögren och Dick Axelsson inför denna säsong. Men istället för att se till det som varit (även om ett SM-guld alltid är kul att se tillbaka på) så blickar vi istället framåt och ser till vad vi har istället. På målvaktssidan är Christopher “Torpet” Nihlstorp kvar och han är utan tvekan redo att ta över första spaden efter Salak som nu är borta i NHL. Torpet spelade stabilt under säsongen förra året och när han gick in i slutspelet, då Salak skadade sig, så var han ju helt fenomenal! Utan Torpet hade det inte blivit något guld tror jag. Bakom honom har vi sen nya och lovande Fredrik Pettersson-Wentzel (jag hatar långa dubbelefternamn) som redan på försäsongen visat att han vill vara med och fightas om platsen som första valet mellan stolparna. Han är en framtida stormålvakt som med målvaktstränare Erika Granqvists vägledning kan kommer han nog bli nästa målvaktsexport till NHL. Jag tycker vårat målvaktspar ser stabilt ut och håller sig åtminstone en av dom sig frisk åt gången så skall vi nog klara oss på den positionen.

Även backbesättningen tycker jag ser stabil ut med en mix av gammal och ungt. Nog för att Junland har försvunnit men och? Vad tillförde han egentligen? Kan hans ersättare Johan Larsson från Bofors lyckas bättre? Ja sämre kan det ju knappast bli. Hur som helst, ser vi till rutin, så finns det ju gott om härlig tyngd och rutin i Sanny Lindström, Kristofer Berglund och Jonas Frögren samt elakhet och målfarlighet i Martin Sevc. Dock har både Frögren och Sevc mest tränat rehabilitering på försäsongen men dom kommer båda att vara viktiga pjäser under säsongen.
Målfarlighet finns även i Magnus Nygren som i år får chansen att spela för laget en hel säsong och hans skott från blålinjen (ibland annat power play) kommer att bli ett fruktat vapen.
Sen får vi inte glömma att vi har den unga trion Oscar Klefbom, Jonas Brodin och Anton Grundel som alla tre redan förra säsongen visade prov på stort spel. Frågan är bara hur länge vi får behålla dom innan NHL lockar över dom?
Så ja, backbesättningen ser oerhört intressant ut, och det enda jag egentligen undrar över är vem som skall ta klivet fram och bli en poängproducerande back? Sevc i alla ära men han har en tendens att långa perioder ha lite skev adress på skotten. Det är dock något som Nygren inte lider av så jag hoppas, och tror, att han kan kliva fram och bli en ny Thomas Rhodin.

 
Framåt då? Vilka skall näta nu när Pelle Prestberg än en gång lämnat laget? Ja på den positionen ser det klart intressant ut. Växjös poängkung Joakim Hillding är ny för i år och han ser ju oerhört intressant ut men hur lång tid behöver han på sig för att anpassa sig till det högre tempot i Elitserien? Att anpassa sig gäller även för ex-frölundaiten Fredrik Sjöström som kommer från NHL. Av erfarenhet vet jag att det brukar ta cirka en halv säsong innan spelar som kommer från NHL-spel vänjer sig vid de större rinkarna. Men förhoppningsvis behövs inte det utan med sin fart så kan nog Sjöström tillföra en ny dimension i Färjestads spel genom att gå lite rakare på motståndarens mål. De flesta ”experter” har ju utnämnt honom till årets värvning i Elitserien så något skall väl den gamle indianen tillföra.
Ny för året är även Peter Wennerström som ingått i Färjestads organisation en längre tid men mest varit utlånad för att få rutin vilket även gäller för Erik Thorell. Det skall bli intressant och se om de båda kan slå sig in i laget redan i år. En som hade svårt att ta en ordinarie plats ifjol var talangfulle Robin Sterner men han ser ut att kunna ta nästa kliv i utvecklingen nu då han varit en av våra bästa poängplockare på försäsongen. Potentialen finns, nu skall den bara fram också.

Potential har vi annars i en oerhört gedigen och rutinerad forwardsuppställning i övrigt. Förstacenter och lagkapten är Rickard Wallin som i mina ögon växte rejält förra året som ledare. Jag tycker att han ibland tar lite väl onödiga utvisningar men han har skärpt till sig någorlunda nu tycker jag. Tyvärr fick han ju förra säsongen förstörd av en långtidsskada men visade med sitt spel och ledarskap i slutspelet hur bra han egentligen är. Jämte honom brukar vi hitta Per ”Åsa” Åslund gör alltid ett stabilt jobb och kan även gå in och bli matchvinnare om han har en bra dag. På andra kanten finns Christian Berglund som kom hem förra året för att producera mål och det gjorde han också. Jag tror att han kommer att göra så även i och naturligtvis även bana väg för sina kamrater med sitt hårda och uppoffrande spel. Han måste vara en av de jobbigaste spelarna att möta ute på isen.
Svåra, och framför allt jobbiga, är vår frejdiga andrakedja att möta. I mitten har vi tunga och alltid lika hårt arbetande Anders Bastiansen som förmodligen skulle kunna gå rätt in i vilket lag som helst i serien. På kanterna jämte honom hittar vi Marius Holtet och Marcus Paulsson som båda alltid jobbar kopiöst mycket och då båda har finfina skott att tillgå så är dom ju även målfarliga. Något vi såg av Holtet i VM senaste då han var en av turneringen bästa spelare. Samma sak gällde ju i slutspelet då han var våran kanske viktigaste spelare.
Våran tredje lina haltar en aning då Prestberg flytt fältet och lämnat Patrik Lundh och Mikael Johansson vingklippta. Vem av nyförvärven kan fylla Prestbergs lucka? Det får ju gärna vara någon som har ett gott skott då Micke Johansson är en excellent passningskung och Peppe Lundh är en grovjobbar med näsa för att kunna gräva fram pucken. Denna formationens utveckling kommer att bli mycket intressant att följa helt klart.

Ja det är i alla så som jag ser på laget i detta nu men formationerna lär ju ändra på sig hela tiden och jag har precis sett hur dom kommer att formera laget imorgon och det ser inte alls ut som jag har tänkt mig. Men då alla följer Färjestad för att dom är så jävla bäst så behöver man ju inte dra upp vartenda scenario som kan tänkas bli framöver, vi lär ju vinna ändå, det vet vi ju.

Tränaren då? Han som skall styra upp femmorna och få ihop truppen och få alla att dra åt samma håll? Ja på den fronten har det ju skett en förändring helt klart. Målvakts och videocoachen Erik Granqvist är ju kvar så klart och den gubben skall vi vara rädda om. Han har gjort mer för utvecklingen inom den svenska målvaktsutbildningen än vad svenska ishockeyförbundet gjort sammanlagt under sin livstid. Leif Carlsson är en trygg och rutinerad assisterande coach som länge har ingått i familjen så där har vi trygget men kommer den nye huvudtränaren att kunna bli accepterad i ”La Familia”? Min uppfattning om Niklas Czarnecki innan han blev klar för Färjestad inför det här året var att han är en rätt så medelmåttig tränare som lyckas okay med medelmåttiga lag. Men efter att ha läst på lite och kollat in vad han egentligen haft för material att röra sig med så måste jag säga att jag börjar tro på honom mer och mer. Han har gått den långa vägen och har under sina sjutton år som ledare hela tiden tagit ett steg uppåt på stegen. Från ungdomsledare till juniortränare till assisterande till huvudcoach och så vidare. Han ger ett väldigt homogent intryck där han hela tiden på pekar att han är stolt över att få chansen i Sveriges bästa lag och förening och att det är ett sådant här mål han hela tiden har jobbat. Nu står han inför sin största utmaning i karriären, pallar han för trycket?

Jag hoppas, som alltid, att mitt kära Färjestad än en gång skall plocka hem SM-guldet och jag anser att vi har truppen för det. Men som vanligt har det sett lite svajigt ut i träningsmatcherna och blir det som ifjol att dom spelar som en påse nötter allihopa så är jag ju naturligtvis den första att klaga. Men, jag är även den första att hylla när dom gör något bra så det blir väl som vanligt – mitt humör bestäms av hur det går för Färjestad. Men är det inte så det skall vara? En religion är inget man rycker på axlarna åt och ishockey är min religion och Färjestad är den gud jag tillber, så enkelt är det.

Men som den hockeydåre jag är så haver jag ju andra gudar vid sidan om. Eller kanske inte gudar utan mer följeslagare som jag följer. Eller nått. Hur som helst så finns det några lag ute i Europa och borta i Nordamerika som jag följer lite närmare än andra. Nummer ett efter Färjestad är och förblir Calgary Flames (även om jag följer Boston Bruins lite också) borta i NHL. Nu har dom (jag är inte medlem så här får jag säga dom) missat Stanley Cup-slutspelet två år i rad nu och ser man till truppen så ser det inte ut att kunna bli något slutspel i år heller. Målvakten Miikka Kiprusoff börjar bli till åren nu och kommer gamle Färjestadbekantingen Henrik Karlsson kunna ge honom den avlastningen han behöver? För några år sedan hade Calgary ligans starkaste försvar, idag är det allt för tunt. Vem skall kliva fram och leda försvaret? Jay Bouwmeester, Scott Hannan eller Cory Sarich? Nej backbesättningen ser mest ung och lovande ut men för att vinna Stanley Cup behöver mer och tyngre rutin som kan leda ungtupparna. Framåt är det återigen trotjänaren Jarome Iginla vi får förlita oss på. Hur länge till orkar han dra det tyngsta lasset i föreningen han älskar? Vem skall kliva upp och avlasta honom? Svenska Mikael Backlund, Rene Bourque eller Curtis Glencross? Nej jag tror inte det. Eller är det finnarna Niklas Hagman eller Olli (T)Jokinen? Nej då får vi nog hoppas mer på trion Brendan Morrison, David Moss och Alex Tanguay men inte ens där ser jag lösningen. Jag hoppas verkligen coach Sutter kan får ihop alla lagdelarna och fixar en slutspelsplats men det ser mörkt ut tyvärr.

Nej då tror jag mer på framgångar i den finska ligan och Jyväskylä! Förra året gick något snett i slutspelet och laget kunde inte försvara sin titel men i år är det andra bullar (eller finska pinnar kanske) som gäller. Laget består som vanligt av en ett helt tjog unga lovande talanger samt ett gäng rutinerade rävar. Skall backar som Kalle Koskinen och Färjestadbekantingen Arto Laatikainen kunna hålla ihop försvaret och skall Antti Pihlström (även han med Färjestadanknytning) kunna leda lagets anfall? Laget ser som vanligt lovande ut som sagt men fixar dom att ta hem bucklan igen? Vi får väl se sa den blinde till den döve.

Om vi sen fortsätter längre öster ut så hittar vi Ryssland och KHL. En liga som inte kommer att vara sig lik på mycket länge. Ingen kan väl ha undgått den tragiska flygolyckan som tog livet av ett helt lag. I princip hela Lokomotiv Jaroslavl, ett av ligans allra bästa lag, omkom i flygolyckan och aldrig har väl ishockeyvärlden varit med om en mer tragisk händelse. Själv har jag fortfarande svårt att fatta vad som har hänt och mina tankar går ju naturligtvis ut till alla de familjer som har blivit drabbade men tyngst var nog ändå att Sveriges genom tidernas kanske bästa målvakt Stefan Liv fanns med bland de omkomna. Jag tillhör dom som har svurit och gnällt på Stefans ibland nonchalanta spelstil i landslaget men jag har även svurit och fräst då han spikat igen fullständigt mot Färjestad i Elitserien och SM-slutspelet. Att han samtidigt verkade vara en oerhört sympatisk och omtyckt människa med en jävligt skön attityd gjorde ju att man inte kunde tycka illa om honom heller oavsett hur många gånger han grusade våra guldplaner. En stor svensk hockeyspelare har ryckts ifrån oss allt för tidigt tyvärr.

Om vi går vidare med mer roliga saker (nåja, det är ju CSKA Moskva vi pratar om) så skall det bli spännande och se om mitt lag CSKA Moskva kan skärpa till sig och gå till slutspel för en gång skull. Detta klassiska lag har verkligen hamnat på efterkälken när KHL drog igång och det ser inte ljusare ut i år. Bland de namnkunnigaste har vi Sverigebekantingen och ojämna Rastislav Stana i mål samt anfallarna Niklas Persson och Tomas Surovy som tillsammans med en gäng mer eller mindre okända ryssar skall se till att CSKA Moskva återupprättar sin storhet. Det ser inte ljust ut om ni frågar mig.


Nej då finns det större chans att de regerande mästarna Eisbären Berlin återigen tar hem den tyska ligan! Berlin har ett lag där egentligen bara den gamle räven Sven Felski är det namn som sticker ut ur mängden men som tillsammans verkar vara oerhört jämnstarkt i alla lagdelar. Jag har oerhört dålig koll på den tyska ligan och så även Berlin men något lag måste man ju hålla på även i Tyskland och varför inte då på dom som vinner? Dom var i och för sig ganska kassa när jag började hålla på dom men ändå?

Ungefär samma omdöme får jag ge schweiziska Kloten Flyers (smaka på det namnet) då jag vet att jag håller på dom men jag kan inget om ligan överlag. Det jag vet är att Färjestadfavoriten och den totala retstickan Marcel Jenni spelar i laget tillsammans med bland annat svenska Niklas Nordgren men så mycket mer vet jag inte. Ja, laget tränas ju av legendaren Anders Eldebrink ju! Då lär väl försvaret kunna styras upp åtminstone i alla fall.

Ja det blev ju ett härligt inlägg om världens bästa sport, och min religion, ishockey! Visst är det skönt att Elitserien drar igång igen så man vet vad man skall göra på kvällarna? Det är skönt när ishockeyn drar igång så det finns något som styr upp ens liv. För tro mig, det är något som behövs…

/Onkel D

Now Playing: Beth Hart & Joe Bonamassa – Your Heart is as Black as Night