And the winner is...

Ja vem fan vinner egentligen? Det är mycket som skall avgöras just nu eller inom en snar framtid känns det som. Om vi skall se till det som ligger mig varmast om hjärtat så är det ju snart slutspelsdags för mitt kära Färjestad. Vi lyckades ju klå till HV71 på hemmaplan i lördags med klara siffror och jävlar vad jag jublade. Jag hade en aning svårt att se matchen på grund min missbildad rygg men jag lyckades till slut hitta en ställning som funkade och för varje mål vi gjorde så fick jag ha en vilja av stål för att inte hoppa upp och jubla. Det hade förmodligen medfört ytterligare skador på en redan skadad korsrygg.
Sen lyckades vi ju vinna borta mot serieledarna Skellefteå i tisdags med lika klara siffror vilket var förbannat skönt. Speciellt då vi hade tredjemålvakten Andro Michel i mål! Det betyder att vi nu har chans på seriesegern. Men då måste Skellefteå tappa poäng på de återstående två matcherna och vi måste först och främst slå Frölunda nere i Scandinavium ikväll! Indianerna slåss ju för sin existens i Elitserien plus att vi sällan slår dom numera så det blir fan ingen lätt match. Sen blir det en kaffekamp mot Brynäs i den sista matchen på lördag och vårat hemmafacit är inge vidare trots att det gått bättre på slutet. Det vore coolt som fan om Färjestad kunde knipa seriesegern med tanke på hur jävla illa dom har spelat vissa perioder i år. Sen kan det bli antingen total stiltje eller fullständigt kaos här på bloggen för under slutspelet i hockey så försvinner jag från radarn. Det är nämligen hockey varannan dag vilket gör att man tänker på det varje dag och då hockey är min religion så kan man jämföra slutspelet vid min högmässa (eller det absolut andligaste man kan komma i religionsutövande). Man jävlas inte med folk under högmässan!


Fortsätter man sen på sportspåret så gick ju Arsenal på en jättemina i Ligacupfinalen i söndags mot Birmingham. En dundertabbe av målvakten Wojciech Szczesny (säg det namnet tre gånger snabbt) och backen Laurent Kocielny gjorde att Birmingham kunde rulla in 2-1 i slutminuterna och så var den pokalen borta. Nu var i och för sig Arsenal fullständigt kass hela matchen men just den tabben var jävligt målande för hur dåliga dom var. Men i går studsade dom tillbaka lite då dom lyckades slå League One-laget Leyton Orient med 5-0 i returen av FA-cupen. Men nu väntar Manchester United i nästa omgång så det är la kört där också. Fast det är kanske lika bra att det går åt helvete i FA-cupen, och i Champions League mot Barcelona, så kan dom koncentrera sig på ligan sen. För i och med Uniteds förlust mot Chelsea så har vi ju allt i egna händer! Vi skall ju möta United även i ligan och då dom nu enbart är fyra poäng före Arsenal (United har en match mer spelad) så betyder det att om vi vinner resten av matcherna så vinner vi ligan! Men det är i och för sig hela elva matcher kvar och motståndare som Liverpool, Manchester City, Tottenham, Bolton och Fulham står på schemat (för att nämna några). Så ja, seriesegern är långt borta än…


Och så har ju Oscarstatyetterna delats ut också! Jag satt inte uppe och såg hela spektaklet men jag spelade in hela skiten. Ja skit kan man kalla det för det var en av de trista Oscarsgalorna jag sett på många år. För det första var värdparet Anne Hathaway och James Franco bland det tristaste och mest slätstrukna jag upplevt på länge och för det andra var juryns val av vinnarna så förbannat säkra så man undrar ju om samtliga medlemmar ens vågat ta en enda liten risk i hela sitt liv någonsin.
Hur som helst var det inga skandaler, inga överraskande vinnare eller överraskande roliga tacktal. Filmen True Grit förbisågs totalt medan skitfilmen Inception och talfelet The King’s Speech delade på de flesta priserna. Christian Bale vann för bästa manliga biroll i The Fighter vilket jag tycker var helt rätt men hur svårt kan det ha varit för honom? Han var förmodligen bara sig själv i den rollen ändå. Sen undrar jag hur dom tänkte när dom plockade upp den långt över nittio år gamla Kirk Douglas på scenen för att dela ut ett pris? Dels är han så gammal och gaggig så han vet ju inte vad han gör, man förstår inte vad han säger för han sluddrar ju fan fram orden och sen skrämmer han ju skiten ur vem som helst för han ser ju helt horribel ut! Är det en massa skönhetsoperationer som ställt till det mån tro?
Sen var det kul att danskan Susanne Biers film Hämnden vann en statyett för det betydde att Mikael Persbrandt (som är med i filmen) inte bara svischade förbi i nomineringsfilmen utan även förekom en lång närbild på hans ansikte och blå ögon visades länge, länge för hela Hollywood. Det är snart dags för hans genombrott där borta eller vad säger ni?
Nåväl Oscarsgalan är ju alltid en pretentiös skitgala så man får ju skylla sig själv om man ser skiten. Nej då föredrar jag nog Golden Globe-galan för den är lite lättare till stämningen samt att dom vågar prisa de filmer som kanske inte känns som mest givna på grund av att dom kostat mest pengar att spela in.


Dessutom var inte en enda zombiefilm ens nominerad! Okay nu kom det ingen riktigt stark zombierulle under förra året men det spelar ingen roll för minst en zombie måste vara med i varje kategori! Bara för det skall jag ha mig en riktig zombiehelg tror jag för jag har precis fyndat följande filmer: 28 Weeks Later, Land of the Dead, Shaun of the Dead, Zombieland och The Zombie Diaries. Sen har jag spelat in Day of the Dead och fan vet om inte Dawn Of The Dead, Död Snö, Survival of the Dead och The Crazies kan få snurra en extra gång bara för att göra helgen komplett.
Men på tal om filmer som dom missade på Oscarsgalan; om inte jag fattat det helt jävla galet så kom väl härliga filmer som The Expandebles, Robin Hood, The Crazies, Centurion och The Book of Eli under 2010? Det står så i alla fall på IMDb men jag har förmodligen fel för i så fall borde ju dessa filmer ha gjort rent hus på galan!


Och så lite musik! Jag sliter fortfarande med att förstå hur The Haunted har tänkt när de spelat in senaste plattan ”Unseen”. Sen när jag kommit på det så måste jag bestämma mig för om det är bra eller inte för jag slits mellan de två valen hela tiden. Men den plattan släpps ju först om några veckor och är knappast den största snackisen just nu för det är ju istället att The Big 4 skall spela på Nya Ullevi (ja den största Ullevi som nog bara heter Ullevi numera men som hette Nya Ullevi innan Gamla Ullevi blev Nya Ullevi och Nya Ullevi blev bara Ullevi, ja jag fattar inte heller) i sommar. Metallica, Slayer, Megadeth och Anthrax kommer till Göteborg i sommar men jag känner precis noll sug efter den konserten. Dels tycker jag inte stora stadionkonserter känns speciellt spännande längre och dels har jag inget sug efter att se något av banden. Metallica känns numera lika intressanta som en grå betongvägg även om dom fortfarande är bra live vilket dom bevisade på Sonisphere i Hultsfred, Megadeth har jag sett ett antal gånger och samtliga har varit totala sömnpiller så även senast på Getaway och Anthrax tycker jag sköt sig själva i foten med en rejäl bazooka när dom återigen tog in Joey ”Mistluren” Belladonna på sång. Hur svårt hade det kunnat vara att övertala John Bush att koma tillbaka? Lite jävla stolthet måste dom väl kunna svälja så dom hade kunnat presentera det bästa Anthrax för fansen? Nyinspelningarna på plattan ”The Greater of Two Evils” talar ju sitt tydliga språk; John Bush sjöng skiten ur de gamla låtarna och lyfte dom till nya nivåer.
Det enda bandet som jag aldrig kan se för sällan av dessa fyra är ju Slayer men dom såg jag ju så sent som i somras så det får räcka för nu. Att köpa biljett enbart för Slayer är inte aktuellt för trots att detta blir första och sista gången alla de fyra står på samma scen i Sverige så känns det inte speciellt exklusivt. Dom fyra stora thrashbanden har ju spelat ihop vid flertalet tillfällen nu så jag tycker att hypen är över.

Nej, nu skall jag nog bränna på lite köttfärs och slänga ihop lite tacos till derbyt ikväll. Japp, så får det bli, det är jag fan i mig värd…

/Onkel D

Now Playing: Anthrax – Caught in a Mosh (Med rätt sångare!)